Vi insåg ganska tidigt att för Joels och för vår familjs skull så behöver vi hjälp här hemma. Helst hade vi ju valt att slippa diska och städa, men nu funkar det ju inte riktigt så (om man inte betalar för städhjälp förstås).
Den hjälp som fanns att få, när man har ett så litet barn som Emil, var "avlösare i hemmet". När vi träffade vår LSS-handläggare så fick vi veta att det var väldigt ovanligt att man beviljade hjälp när barnen var så små, eftersom det mesta då räknas som normalt föräldraansvar.
Ganska snabbt fick vi i alla fall besked om att vi skulle få avlösare 14 tim/månad, dvs 3,5 tim/v, men för att man ska få beviljat hjälp via LSS så måste man personkretsbedömas. De ansåg då att Emil var för liten för att bedömas eftersom alla barn utvecklas olika. Vi kunde få samma hjälp fast enligt SOL.
Vi ansåg att Emil borde få avlösare enligt LSS eftersom han alltid kommer att vara i behov av LSS-åtgärder. Efter lite bråk så personkretsbedömdes han i alla fall och mitt i sommaren kom beskedet om att allt var klart.
(Envisa föräldrar =) ).
Skalman har nu två avlösare som kommer hit ibland. De har haft några gånger på sig att lära känna Emil och nu känns det jättebra att lämna honom en stund med någon av dem!
Underbart för Joel att få ha båda sina föräldrar för sig själv och skönt för oss som föräldrar att känna att vi har tid för Joel och kan koncentrera oss bara på honom en liten stund.
6 kommentarer:
Bra att ni orkade kämpa och stå på er för att få den hjälp ni har rätt till. Trist bara att man alltid måste "bråka" för att det ska hända något.
Kram /Lisette
Att det alltid skall behövas envisa föräldrar i dessa sammanhang.. Varför kan inte något få gå lätt?? Man undrar ju..
Men grattis till att ni fick igenom det och att ni nu hittat två avlösare som ni litar på :-)
Kram
Mia
Så skönt för er! Synd bara att man ska behöva kämpa sig till sina rättigheter... Bra att ni orkade kämpa hela vägen!
Ta hand om er!
Kram Nina!
Så skönt att ni orkade kämpa och att d gick igenom!
Underbart att ni känner att ni hittat personal och att d fungerar!
Vi fick oxå bråka för att få stödfamilj till Ida för d tyckte med att hon var för liten men syskonen måste ju få sitt!!!!
Massor kramar
Tur att ni båda föddes med sån kämparglöd. Nu kämpar ni inte bara för er själva utan för alla fyra. Jag är så glad för er skull att det gick igenom. Kram
hejsan!
har nu följt eran blogg ett tag och tycker det e jätte intressant att följa erat liv i text form.
tänkte bara berätta att jag jobbar inom lss på avlösarservice o det är det bästa som finns, man få så enormt mkt tillbaka av alla barn som har något handikapp.
ha det bra!
kram
emma
Skicka en kommentar