LSS

I fredags hade vi besök av en LSS-handläggare. Hon började med att säga att de flesta som söker avlastning för så små barn som Emil brukar få avslag. Man räknar nämligen med att alla små barn kräver mycket.

Sedan satte vi oss ner och pratade. När hon gick så lät det rätt så säkert att vi skulle få timmar. Känns förstås bra men samtidigt blir man så ledsen. Jobbigt att inse att Emil kräver så mycket att det inte räknas som normalt föräldraansvar... även om jag vet att det är så. Och vi har ju sökt hjälp för att vi känner att storebror inte alls får den uppmärksamhet som han borde. Så nu hoppas vi på några timmars kvalitetstid med honom varje vecka.
Fast vi lär nog få vänta på svaret.... brukar ju vara lång handläggningstid på det mesta som gäller kommunen.