lördag 28 augusti 2010

Vad gör man?

Känner mig trött och uppgiven. Ljudkänsligheten ställer till det mycket. När vi är hemma så går det rätt så bra, men så fort vi är iväg någonstans så blir det ett stort problem.

Jag går in i affären med en nöjd kille i vagnen men hinner bara innanför dörrarna innan sammanbrottet kommer. Ett barn någonstans i affären skriker, antagligen för att han/hon inte får godiset eller leksaken. Skalman gråter förtvivlat. Lyckas till sist trösta honom men han är på helspänn. Springer genom affären och kastar ner varorna i korgen samtidigt som jag försöker undvika alla barn som handlar tillsammans med sina föräldrar.

Vi träffar vänner och går till en lekplats. Storebror har kul med sin kompis men runt om finns andra barn som har roligt och skrattar/skriker. Skalis bryter ihop fullständigt trots musik i hörlurarna. Till slut får vi gå.

Hemma hos vännerna blir vi bjudna på middag. Deras halvårstjej gör såklart ljud för det gör ju barn. Skalman gråter och gråter.

Jobbigt för Skalis och jobbigt för oss!
Vad är det som är fel?
Oro!

Vilken tur att han har Storebror för med honom kan man inte annat än bli på bra humör.

fredag 27 augusti 2010

Nya rutiner

Det har varit en vecka med mycket nytt. Storebror har börjat förskoleklass och fritids. Efter en nervös och kämpig första dag så har det rullat på utmärkt och han verkar trivas. Hans frågvisa mamma hade väl önskat att han berättade lite mer om hur det är och vad de gör, men det vill han inte! Så jag får väl nöja mig med att han glatt går dit varje morgon och tolka det som att han har det bra.

Skalis har varit på förskolan och visat sin ljudkänslighet. Inte är det lätt när man har kompisar som låter. Fattar inte varför alla barn inte kan vara tysta, när Skalman är där ;-)!

Själv har jag haft fullt upp med att få ihop alla våra nya rutiner. Jobba själv, hämta och lämna på förskola och fritids. Laga mat och blanda sondnäring. Cykla hit och dit. Vänja mig vid att maken jobbar borta och bara är hemma söndagar. Mediciner, blöjor och godnattsagor. Fattar inte hur ensamstående hinner med allt!

Sedan avslutades veckan lite tungt när den tilltänkta assistenten meddelade att hon fått ett annat jobb. Heltid och med bättre arbetstider. Så nu börjar vi om med nya intervjuer.

tisdag 24 augusti 2010

Kan ni vara lite tystare?

Skalman är inte på topp för tillfället. Han är extremt känslig för ljud och vissa stunder tål han ingenting. Barn, glada som ledsna, håll er borta! Inget skrap med tallrikar och att skära maten är inte att tänka på.
Ljuden stör honom något oerhört och det är inte så att han gnäller lite utan han bryter ihop totalt. Oftast helt otröstlig.

Oron kommer såklart krypande. Ändå försöker jag tänka på att vi varit här innan och då har det bara gått över. Av sig själv. Ibland efter några dagar, andra gånger efter några veckor. Nu är vi inne på flera veckor...

Vi testar hörselkåpor och att lyssna på musik. Inget funkar speciellt bra eller rättare sagt det funkar ibland, en liten stund.
Om det är någon som har något tips på vad vi skulle kunna göra så tages det tacksamt emot. Att tassa på tå dygnet runt kan vara rätt påfrestande!

fredag 20 augusti 2010

På önskelistan

En sådan här stol skulle vi ha haft hemma också!

Ork efterlyses!

Orken tryter. En vecka med jobbstart, anställningsintervjuer, rensning och flytt av möbler, många säckar med skräp och funderingar. Framtiden och livet. Allt i en salig röra.

På måndag travar Storebror iväg till förskoleklass och fritids för första gången. Pirrigt och nervöst och med en sexårings trotsiga
-Jag vill inte!
samtidigt som han längtar.
Tänk att jag har en son som är sex år, känner mig gammal som gatan. Kanske är det åldern som gör att orken avtar?

Pusslar för att få ihop vår vardag, hämtningar och lämningar, jobb och förskoletider, möte med nya förskolefröken, simskola och Skalis alla rutiner. Allt måste planeras. Önskar att orken fanns för då hade det känts enklare.

Nya rutiner ska hittas och vänjas in och förhoppningsvis känns allt lättare när saker faller på plats och allt flyter på. Hade varit skönt att vara en person som kan släppa och låta saker bero men sådan är jag inte. Allt ska planeras, funderas och bli rätt.

Hoppas på en lugn helg med Skalman och Storebror. Scones, mys och lugn.
Apoteket, jag måste på apoteket. Viktiga medicinen är slut!
Lugn, lugn, lugn (intalar mig själv).
Bara medicinen finns sedan ska jag vara lugn.

Har ni lite ork över? Jag tror att jag behöver påfyllning.

tisdag 17 augusti 2010

Lätt med toalett!

Idag har Skalman fått en alldeles egen Swan. En stol som gör att han också kan sitta på toaletten. Vad han själv tyckte gick inte att ta miste på! Han satt där nöjt och snackade med sig själv.

lördag 14 augusti 2010

Bamse och Skalman

Idag tog jag med mig min kompis Bamse och gick på Nallekonsert. Alla barn hade med sig sina egna nallar och jag valde såklart Bamse! Det var utomhuskonsert och som tur var höll regnet upp under hela föreställningen. Bra planerat kan man säga för nu vräker regnet ner och himlen lyses upp av blixtar.
Det var en symfoniorkester som spelade och så sjöng vi tillsammans med nallarna. Mamma var lite rädd att jag skulle tycka att musiken var för hög eller att jag inte skulle gilla de andra barnen, men jag och Bamse hade det så mysigt under regnskyddet i vagnen, så det var inga problem.

Jag är väldigt ljudkänslig just nu och det allra värsta är barn som skriker. Då visar jag mamma att jag också kan skrika och gråta.

Idag sparade jag gråten tills vi satt utomhus i regnet på ett café och Storebror och hans kompis blev för högljudda. Det gillade jag verkligen inte!

Men musik och att gå på konsert det tycker jag om!

onsdag 11 augusti 2010

Mina killar!

Att se känslorna som finns mellan de här två killarna gör mig helt varm. Myset. Skratten. Pussarna. Ibland alldeles för hårda tag från Storebror. Ändå bara skratt.
Syskonkärlek på hög nivå!

tisdag 10 augusti 2010

Korsett, ortoser och ståskal

Idag blev det en tur till Ortopedtekniska. Storebror följde med som supporter. Gissa om det fanns mycket att titta på och fråga om...

En korsett ska det bli, så Skalis mättes både här och där. Sedan är det dags för nya fotortoser, så fötterna gipsades. Om några veckor ska vi dit igen. Då är det dags att prova korsett och fotortoser och att göra avgjutning för ståskal. Då blir det gips på hela kroppen inte bara fötterna. Ska bli spännande att se vad Skalis tycker om det.

Skalman skötte sig utmärkt idag, precis som vanligt. Han låg mest och flinade åt all uppmärksamhet.


söndag 8 augusti 2010

Tillbaka till vardagen

Nu är vi äntligen hemma igen! I sommar har vi varit borta i 6 veckor. Vi har haft det bra! Skalis har mått fint och skrattat mycket. Ändå är det skönt, så skönt att vara hemma igen.

Nu ska vi tillbaka till vardagen och våra rutiner. Mycket blir det samma som innan sommaren men med några nya inslag. Storebror börjar förskoleklass, för han är ju stora killen nu! Skalispappan ska jobba borta och veckopendla. Skalman själv ska lära känna en assistent och vi ska vänja oss vid att ha någon som jobbar hemma hos oss. Förändringarna känns spännande men också lite skrämmande...

I veckan börjar Skalis förskolan igen. Dessutom ska vi hinna med att köra träningselrulle och att göra ett besök på OTA för att fixa en korsett.

Dags att släppa semesterlunken och kasta sig in i vardagen!

Lite sommarmys med morfar att minnas när höstrusket närmar sig.

torsdag 5 augusti 2010

6 år

Klätterkillen
Skateboardkungen

Underbare storebrodern

Världens finaste 6-åring!
STORT GRATTIS PÅ 6-ÅRSDAGEN!

Dessutom skickar vi en stor grattiskram till den här kämpen som också blir 6 år idag!

måndag 2 augusti 2010

Lego, lego och ännu mer lego

Två dagar på Legoland avklarade. Massor av vatten, karuseller, bus och lego, såklart. Skalis fixade besöken galant trots endast en halvtimmes lur mitt på dagen, han som brukar sova två timmar i vanliga fall. Skrikande barn stod han ut med ända till på söndag eftermiddag. Då gjorde tröttheten sig påmind och det var ju inte så konstigt.

Spanar in alla fina legobyggnader.

Många turer i piratbåten blev det för två av killarna i familjen!

Vad gör några droppar regn? Skalman var lika glad för det.

Så här glad blir man när man äntligen slipper vagnen en stund och får ligga på ett bord och sprattla.

Gladaste killen av alla! Den här resan hade han längtat efter länge.