fredag 4 mars 2011

På bättringsvägen?

Redan i måndags eftermiddag kunde man ana att det var förkylning på gång. Skalman var på ett tråkigt humör och snoret rann. Under tisdagen blev han rosslig och på onsdag morgon var det bara att kapitulera och ringa habiliteringen och säga att han var för sjuk för att komma på NIT-träningen.

Då som för att motbevisa så satte Skalis fart...



och det var inte utan att jag undrade om jag gjort fel som stannat hemma.

Men under eftermiddagen blev hostan värre och febern kom smygande.
Igår torsdag var det hög feber hela dagen. Rossligt värre och massor av gråt. Under kvällen och natten till idag var det riktigt jobbigt. Febern höll sig kring 38,5 trots febernedsättande var tredje timme och jag var helt säker på att det skulle bli ett besök hos läkaren idag.

Men kanske var det toppen vi nådde i natt för nu på förmiddagen har febern hållit sig under 38 och Skalman har visat upp både leenden och skratt.
Håll tummarna att det här betyder att vi besegrat det elaka viruset!

3 kommentarer:

christina sa...

Åh, vilken duktig, härlig buskille. Vi håller alla tår o fingrar för att förkylningen ska ge sig. KRAM!

marie - Från en prematurmammas hjärta - sa...

Hoppas verkligen det är på väg åt rätt h¨ll nu. Vilken underbart duktig liten gladskit. Neo ler alltid när han får se skalman på film!!

Mona Dureflet sa...

Vad härligt att han är så lycklig i sin gåstol. Så där lycklig var vår lilla Otis när han gick i sin oxå men desto bättre när han fick sin NF-walker. Så tänkte ifall ni inte hade koll på att den finns, alltså NF:n så tror jag att er fina kille skulle älska den.