Ja, nu är det många veckor sedan det skrevs något här i bloggen. Jag har varken haft ork eller lust. Kanske lutar det åt att det inte blir mer blogg, vi får se...
Skalman har opererats. Halsmandlarna är nu ett minne blott. Ett minne kantat med oro, en oro som inte känns bättre med tanke på större operationer längre fram.
Själva operationen gick bra men redan på uppvaket hade Skalis problem med pulsen och sedan följde en natt med jättelåg puls och uselt blodtryck. Massor av övervakning och ton av oro.
På morgonen mådde han bättre men oron finns förstås kvar...
Stor oro för framtiden!
11 kommentarer:
Lilleskrutt! Skönt att allt har gått bra trots jobbig oro och strul efteråt. Skönt att ni nu har denna operationen bakom er!
Många kramar!
Lilla gubben, hoppas nu att operationen gör nytta!!
Lille, goe Skalman. Hoppas du snart ska le igen.
Det gör så ont i mig när barn får gå igenom
otrevliga saker och inte är det lättare för er
föräldrar. Skickar en stor läkekram.
Monica
vackra underbara skalman. Så stor han har blivit!skönt att själva operationen gick bra men inte oron efter. Om du slutar blogga så kommer jag sakna att läsa om erat liv! Massa kramar till er allihopa!
Å nej du, inte ska du sluta skriva. Är ju höjdpunkten när man ser att du uppdaterat. =) Hälsa så mycket till hela familjen, speciellt till Skalman från Alvin och hans gäng.
Lilla söta skalis...eller stora är nog ett bättre ord, för jisses vad han har växt!:) Skönt att den operationen är ett minne blott i alla fall och skönt att det gick bra. Ibland känner jag oxå bara för att lägga ner bloggen, man får en sån där jobbig dipp...men så åter igen kommer man igång och tycker att det är rätt skoj ändå. Hoppas att du kommer att känna så igen och att du fortsätter, men man får faktiskt ta en jätte jätte lång paus om man hellre vill de;) Man vill ju fortsätta se och höra om charmtrollet:) Ang den låg pulsen och blodtrycket, är det inte vanligt att det blir så efter en operation? Hoppas ni alla mår bra nu och att ni har en skön helg! Många kramar och pussar:)
Tack alla för era fina ord! Ska fundera mera på det här med bloggandet, så får vi se hur det blir.
miomolly, det är absolut vanligt att pulsen går ner efter en op, både pga narkosen och morfinet. När Skalis låg på uppvaket hade de ordinerat medicin om pulsen låg under 65 någon längre stund. På natten efter var den nere under 50... så då var det rätt läskigt. Frågade vad barn i hans ålder ska ha för puls och då var det mellan 100-130.
Fina underbara skalman, du är en kämpe!! Hoppas att du mår bättre! Stora kramar till hela familjen
Vad skönt att det gick bra! Förstår er oro..
Jag hoppas på fler fina varma inlägg från dig! Även om jag inte kommenterar alltid så är jag ofta inne och läser. Ni skulle fattas mig... :)
Kram från Elin
Sluta inte...jag har ju precis börjat läsa! :-)
Tur att det slutade väl.
Trist om du slutar blogga men det ska ju inte vara ett tvång.
Du kan ju alltid börja med att ta en paus, lägg något i överst om bloggen inte uppdateras för tillfälet och låt det vara ett tag?
Så kan du se hur du känner sen.
Skicka en kommentar