Känner mig ganska glad

Idag har jag och Emil varit hemma hos en av "hab-kompisarna", Alicia. Det var så kul att se henne för hon hade blivit så stor och duktig. På något sätt är det skönt att se att de andra barnen utvecklas för då får man hopp om att även Emil kommer att lära sig saker.

A hade många roliga leksaker också. Emil fick prova på en hoppgunga som såg ut som ett flygplan. Han var överlycklig.



Gissa vem som gick direkt till leksaksaffären för att köpa en likadan sen =)!!?? Fast de hade ingen inne så det blev till att beställa. Hur ska vi klara oss i en vecka?

Sedan testade han gåstolen också. Inte lätt när ens kropp är som en påse nötter, men med lite kuddar runt om så verkade han ändå gilla det.



Tänk om han kunde lära sig att hålla sitt huvud. Det skulle vara helt obeskrivligt och dessutom skulle det underlätta. För det är inte lätt att bära en 9-kilosklump som är helt slapp i kroppen och han blir ju inte lättare.

Även jag fick ut massor av besöket, för hur skönt är det inte att prata av sig. Vilken tur att det finns andra som är i samma situation som en själv och som har samma knäppa tankar och som förstår precis vad man menar. Hur skulle man klara sig utan hab-kompisar?