lördag 27 februari 2010

Det här med ljud

Ingen vet om och vad Skalman ser. Kanske ingenting...

Men att han hör, det tvivlar vi inte på! Ljud av alla de slag fascinerar. Vi ser hur han liksom stannar till och lyssnar när något låter eller när någon pratar. Frågan är förstås vad han egentligen hör.
Ena dagen skrattar han så att han nästan kiknar, åt dammsugaren eller åt storebrors bus. Nästa dag kan han gråta åt samma sak.

Ibland låter det mesta roligt. Vi har haft en lång period av skratt här i huset. Då glömmer man nästan bort att Skalis kan gråta.

Just nu är det tvärtom. Vissa ljud (ganska många) får underläppen att börja darra och ett sammanbrott är nära.

Efter mitt förra inlägg undrade NattMia om Skalman är rädd för hostningar. Just nu är han det. För någon vecka sedan struntade han i om någon hostade men idag så tycker han verkligen inte att det är kul.

Förstår inte helt vad skillnaden är.... men på något sätt så hör det ihop med Skalmans allmäntillstånd. När han mår bra så älskar han ljud. När han mår mindre bra så får de honom att gråta.

Idag blir det en bild med en glad Skalis, för det är ju så vill se honom!

2 kommentarer:

marie sa...

Neo är likadan med ljud. Sånt som han gillade igår kanske inte alls är roligt dagen efter. Yog upp de med läkaren för ett tag sen och då sa dom att det finns ett samanband med vissa ljud/höga ljud och hydrocefalus. Som en leksak som han fullkomligt älskade som efter ett tag var den hemskaste utav alla! Som du säger det kommer och går!

Photo by Maria sa...

Ja det är inte lätt att veta vad som kan göra det men säkert är det hur han mår för stunden som är avgörande.. Han kanske växer ifrån det så han mer kan acceptera ljud som han inte gillar..

Kram Mia