Äntligen!

Den 23 juni, exakt 4 veckor innan beräknat (i v.35+6) och 3 dagar innan planerat snitt bestämdes det att du skulle få komma ut.

Äntligen! Nu skulle vi äntligen få se dig på riktigt, inte bara smygtitta på dig genom min mage!

Kanske var det bra att allt gick så snabbt för jag hann aldrig riktigt bli nervös. Beslutet om snitt togs vid 10-tiden och sedan satte förberedelserna igång. Jag var vaken hela tiden och klockan 12.07 lyfte de ut dig ur min mage. Minns att jag höll andan och väntade och när det där förlösande skriket kom, så kände jag en oerhörd lycka. Du var redo. Redo för livet!

Vi hade blivit förberedda på att de skulle springa iväg med dig direkt. Så det var inte så jobbigt. Daniel följde med dig och efter en stund kom han in med bildbevis:


Du var helt perfekt, 3050 gram tung och 9-10-10 i apgarpoäng. Underbart, underbart vacker men med ett 8x6 cm stort hål på ryggen.