Den 24 juni, dagen efter din födelse var det dags för operation. Neurokirurgen skulle sluta ryggmärgen och plastikkirurgen skulle se till att allt täcktes med hud. Vid lunchtid lämnade vi dig till narkosläkarna.
Sedan följde många timmars väntan men vid 16.30 var du tillbaka på neonatalavdelningen igen. Vi kunde knappt se dig för alla slangar och sladdar. Du var sövd och låg i respirator. Operationen hade gått bra men det hade krävts stor plastik för att täcka hålet på din rygg.
Nu var det viktigt att du låg helt stilla för att sömmarna inte skulle spricka. Din stackars hud var så spänd, så spänd. Vad gör man för att hålla en liten bebis stilla? Jo, man bestämmer att han ska fortsätta sova.
Så du skulle hållas sövd i väntan på läkningen... Hur länge undrade förstås dina föräldrar? Men det var det ingen som visste. Nu var det bara att vänta.
1 kommentar:
Vad svårt det måste varit att se honom ligga där.
Skicka en kommentar