tisdag 6 april 2010

Spontanitet

Det jag ibland kan sakna i vårt liv är möjligheten att vara spontana. Att kunna bestämma något här och nu och sedan bara sticka iväg.

Den där mat-och-sovklockan styr våra liv med järnhand. Hela tiden tider att passa. Mat, mediciner, RIK (kateterisering), klyx (lavemang) och inhalationer. Sedan ska det hållas koll och fångas kräk... Träna, sova, mysa, leka...

Många gånger har vi fått frågan om vi inte kan rucka på tiderna. Ta en sovmorgon. Ge medicinerna lite senare osv. Visst en halvtimme hit eller dit funkar för det mesta, men ändrar vi på en tid så blir resten av dagen också påverkad.
Både vi och Skalman behöver rutinerna för att livet ska fungera.

Igår trotsade vi klockan och följde en impuls. Det blev en kort men mysig utflykt.

5 kommentarer:

Nina sa...

Känner igen det där lite, även om vi inte på långa vägar kan jämföra. Men att sakna spontanitet ibland. Att känna sig låst, liksom..

Kul ändå att ni kunde göra ett litet avsteg och fick en liten mysig utflykt! :)

Hoppas ni mår bra, och är friska!
Kram Nina!

marie - Från en prematurmammas hjärta - sa...

det kan jag också sakna. måste planeras några dar innan och packningen för nån/ några dar känns som flera veckor!

FLOOSAN sa...

Härliga bilder, de ger hopp om vår.

Ps va gärna med och tävla

Anonym sa...

Nu tog du upp ett av mina "orosmoln". Hur ska vår familj göra med vår tidigare spontanitet??? Härliga bilder på dina killar.
Kram och tack för dina hejjarop.

Photo by Maria sa...

Förstår att du saknar att kunna vara impulsiv, men lite kunde ni vara igår.. Ser mysigt ut..

Ha nu en bra natt och en härlig onsdag..

Kram Mia