Toppensemester

Nu är vi hemma igen, efter fyra veckor på vift runt om i Sverige. Trötta men väldigt nöjda med vår semester!

Vi har haft fantastisk tur med vädret och att åka bil med Storebror och Skalis har varit en fröjd. Och om man bortser från att Skalman haft en segdragen förkylning så har vi hållit oss friska och glada.

Turen började med tre dagar i huvudstaden. Där besöktes Vasamuseet, Junibacken också gjorde vi ju det där oförglömliga besöket på Skansen och Skansenakvariet. Efter det bar det av till Eskilstuna och en natt på hotell. Där, på parken Zoo, träffade vi andra familjer som är sådär precis som vi, med en liten kille eller tjej som har en cp-skada. Underbart trevligt! Också en dag som vi kommer att leva länge på.

Sedan mellanlandade vi hos kusinerna på vägen norrut innan vi fortsatte till mormor och morfar. Där tillbringade vi massor av tid i stugan, med sol, bus, fiske och Skalis första havsbad.

Fotbad är inte så dumt!

På väg söderut igen, hälsade vi på vänner i Bollnäs. Superdupertrevligt och jag kan säga att Storebror njöt av att få träffa sin kompis J igen! Där hann vi också med en tur i båten och att få äta nyfångad gädda tillagad på plats var verkligen inte fy skam.

Efter ett nattstopp i Vadstena kom vi slutligen hem till en regnig hemstad. Och trots att det fortsätter att regna här hemma så kan vi inte klaga, för vi har fått en stor dos sol och fint väder redan. Toppensemester var ordet!!

Semester pågår

Som ni märker har vi semester och precis som bloggen vilar vi och har det bra. Tills vi ses igen får ni hålla till godo med Skalmans första havsbad.

Dag nummer ett, badades bara fötterna.


Dag två blev det hela kroppen. Lite kallt men rätt så mysigt med vågor!

Bemötande

Vi har semester och "leker turister" för första gången sedan Skalman föddes. Jag har nog inte funderat så mycket över hur viktigt det är med ett bra bemötande förrän nu. När man har ett funktionshindrat barn som Skalman, som inte kan se, känna, fråga eller upptäcka så är det självklart svårt att komma till en djurpark och faktiskt uppleva direkt mycket. Då är det väldigt viktigt att det finns personal som ser och kan hjälpa till.

Vi fick ett oerhört bra bemötande på Skansenakvariet och det kan vi nog alla leva länge på! Eftersom man inte fick ta in vagnar på lemurberget (pga att lemurerna klättrar på vagnarna), så bestämde vi att Skalis och pappa skulle vänta utanför och sedan skulle vi alla gå in i själva akvariet där man självklart fick ha vagnar. Vad tror ni händer? Jo, vi hinner bara in så kommer det en kvinna ur personalen och säger att hon hört att vi ville komma in till lemurerna. Sedan hämtar hon lite lemurmat och följer med oss (och vagnen) in till lemurerna. Hon ser till att de kommer fram och hälsar (och klättrar) på Skalman och hans vagn. Påpekar hur viktigt det är att han också får uppleva! Tänk så underbart det är när någon ser och förstår. Hjälper oss att låta vår fina kille uppleva precis som andra barn.

Sedan såg hon till att Skalman fick hålla i en gullig liten (stor!) boaorm också. Skalismamman tyckte inte att det var så kul att hon också måste klappa lite, men Skalis var nöjd och visade tydligt att han gillade ormen!